Ekonomisk avhållsamhet

Jag köpte den inte!

Haha

Ipod och busshållplats i brunns...

                                 ...I mitten av BD:s "Crueltown" styr ett manligt gipsbesvär stegen mot den offentliga betaltoaletten för att tryckutjämna, och dörren stängs sådär lagom handikappsklumpigt. Men ett "Cru-el-town, it's a crueltown" senare svänger den upp. Besökaren har av scenen att döma inte själv orsakat sin egnen offentliga förnedring. Byxorna hänger på halv stång, händerna ligger troget knäppta runt lemmen, panoramaarslet lämnar grova ärr över åskådarnas näthinnor och det bakvridna ansiktet har skräcken själv på besök.

När dörren en tredje gång trotsat mänsklig vilja hade mitt skratt eskalerat till en överröstning av Henrik Berggrens bebisröst, och jag måste ha framstått som något grisbesläktat i mitt högbetingade garv där mitt bland skampubliken.

...Ain't this a cruel town?

Artisten

Inte...
            ...varit inne på ett tag. Som en efterlängtad artist har bloggen stått bakom scenen alltför länge.

...dags att komma ut i rampljuset kanske?

HALLÅ!??!?!?

Vad...
          ... i helvete?!?!


...men det slutade ju lyckligt. Och den segermusiken!

Murphys law snart?

Nu går allt
          ...som smort! Allting klaffar, kompisar finns nära till hands och iPodens öronsnäckor hamnar i rätt hand när jag virar ut sladden. Det är mycket att göra nu de sista dagarna innan allting drar igång, men det verkar hålla sig in i det sista.

...men enligt Merphy borde det snart visa sig att jag glömt nåt.

Korsord

cxb

FRA

Försvarets Radioanstalt
            ...tillåts avlyssna all information som passerar Sveriges gränser. So what?

Jag har inte stött på en enda kommentar som främjar förslaget om fri avlyssning av FRA, vilket måste betyda att hela grejen är helt befängd, eller? Lite rädd blev jag, och prövade några andra infallsvinklar - en gris är ju även den dubbelsidig (och det kan man ju använda sig av för att göra korv!).

Det har i Svea Rike uppstått någon form av fetingrädsla kring faktumet att bli avlyssnad. Jag skiter blanka fan i om någon okänd (och dessutom kanske pervers) Snuskbertil sitter och lyssnar av mina betalsamtal till 0733-nummer, följer mina spår bland alla porrsidor jag besöker, eller läser av mina erotiska kärleksbrev till Elisabet Höglund. Folk lämnar ju ändå ut all information via bloggar!

Och vad fan ska det materialet sedan användas till? Dessutom; hur mycket resurser krävs det i så fall inte för att ha pli på mig och resten av Sveriges 9 miljoner innvånare (eller är det kanske 20? - Hur många illigala invandrare har vi i garderoben egentligen?)? Finns ens risken (?) att jag kommer (att) bli avlyssnad?

Jag har med andra ord ingen anledning till att dölja någonting och således finns det inget att oroa sig för för min del. Enda bakslaget är väl att skvallertidningar förmodligen kommer (att) bli större än någonsin!

...och då blir jag ju kändis - usch! Därför är det kanske
lika bra att screwa FRA-lagen och köra lite old-school.

Vinst

Illustrerad Vetenskap
            ...ringde. Jag vann ett knivsätt. Bara som ett apropå på att jag blev knivrånad och -stucken inatt. I drömmen, förstås.

... och förlåt Anna! Vad jag sa hos Gustav var menat för dig,
men läget var så uppdukat för en diss. Ditt leende ÄR obetalbart
(och nu när jag nämner det, Wilhelms är faktiskt inte så dumt det heller.)


Vilsen

Kungssten
            ...och över bron. Sen höger, vänster, vänster, höger, trappa, uppfart, nybyggt hus och därefter bla bla bla. I jättelabyrinten av identiska gatnamn och similära tvärgator blev förvirringen total och telefonsaldot tickade iväg som sand mellan fingrarna på grund av alla vägbeskrivande samtal. När jag till slut stod i en fyrvägskorsning och gjorde rätt vägval kunde jag förstå känslan hos upphittaren av Thutankamons grav. Det var som att hitta stället där regnbågens ände tar mark när Gustavs leende gick nerför hustrappan och mötte mig.

20 minuter senare kliver Wilhelm och Anna in. Lika vilsna till utseendet som jag själv, men med en Aloe Vera-dryck innehållande fruktbitar (och 205 kCa/ 500 ml) till mig - min favorit!

... fan vad Turkiet ska vinna ikväll! Asien i EM-final FTW!!!

Slarver?

I måndags
            ...
satte jag mig på bussen i mina shorts med alldeles för stora fickor. Detta medförde att min plånbok ramlade ut. Jag tvingades spärra alla kort - inklusive ID-kortet (som nu i efterhand inte går att spärra upp). Det kostar mig nu ett nytt, trots att jag fick tillbaka plånboken med legget i. 400 kronor! På grund av det ynka tillfället!!! Man ska väl inte gnälla. Värre saker händer på grund av tillfällen.

Kom därför att tänka på min kusins kompis som såg sin lastbilskörande granne backa över sin 11-årige son när denne försökte rädda en i vägen stående sulky, men olyckligtvis fastnade med foten och förlorade huvudet till följd av trycket från däcken över bröstkorgen. Han kunde bara struntat i att ta det där klivet!
Så vad gör 400:- i jämförelse?

BTW... Jag har större chans att vinna om ni deltar i den här tävlingen:
http://calsms.com/515/510/4898/9831193/9837116

Beklämmande

Folk
            drar till festivaler, och man blir ensam kvar. Försöker finna något hopp och sitter därför och tävlar på diverse hemsidor. Jag tvingas ständigt erkänna min största sympati för diverse produkter och prylar för att kunna delta i tävlingarna - vilket suktande. Om man ändå var ekonomiskt oberoende!

... Några arbeten kvar i skolan. Pallar jag dem?
Nej!


EFTER MIDDAGEN

Pappa
          ...kommer ut på altanen där jag och mamma sitter. "vem är det som häftat igen den här godispåsen?" nästan lipar han. "Det gjorde jag, för att den inte ska försvinna" svarar mamma. "Det var det värsta, det värsta, det värsta som jag hört" gnolar pappa och ställer tillbaka godispåsen i skåpet.

.. det var snart en månad sen nu, men argh!
Jag är på G inför sommaren!


DEDICATED TO WILHELM

Wilhelm
            ...har inte hunnit fylla 18 än, och igår var jag den mest otacksamme 18-åringen på jorden. Jag lämnade honom utanför en klubb. Som ursäkt kommer några bilder som beundrare lätt faller för - du behöver lite cheer-up! Emobilden längst ner får vägas upp av den övre.

Men bara så du vet, Wilhelm, så är du schtekare på båda två!

image39

image41

...den 30 juli, då jälvar, Wille!!!

NÖFF!

Frizl-affären
            ...ä
r väl ganska intressant ändå? Vem har inte i tanken experimenterat om hur människor blir efter ett liv utan solljus eller social kontakt? Nu är den frågan besvarad - de börjar grymta!

By the way: Skatteåterbäringen har funnit ett hem:

image36
 
      


...mammas väninna ringde idag och påminde mig om att jag hade
namnsdag. Vilken tur att hon kom ihåg det, annars hade jag helt glömt!


Koncentration

Koncentrationsförmågan
            ...hos mig sägs vara usel, men jag har utvecklat ett ovanligt bra användningsområde för bristen i att kunna fokusera på en sak åt gången, och det är minsann effektivt! I skrivande stund sitter jag med inte mindre än fyra arbeten samtidigt, eftersom koncentrationen inte räcker till enbart ett!

... Felix stannar i en vecka och vi var ute för första gången igår.
På torsdag blir det återigen party, så svenskatalet måste bli klart ikväll!

Sådärja!

Hmm
          ...myndig, alltså. Tja, det är väl inte fel... Får se vad som händer helt enkelt. Bahram blev först:

image32          image34



18

Trettioen
            ...minuter kvar och smått ångestfylld tillvaro. Arton alltså, vilket förmodligen medför en grov personlighetsförändring. Min mentala status kommer direkt att slå över till något oidentifierbart och en barriär som hindrar mig från mental kontakt med mina barndomsår kommer att uppstå. Därför ska jag försöka att sammanfatta ett litet brev till mig själv:

"Hej, Eric! Du kanske kommer ihåg mig. Jag var du innan du blev vuxen och
lämnade mig. Jag vill ge dig ett litet porträtt att referera till, utifall du skulle glömma mig. Det är
några saker jag vill vidareföra, som helt enkelt inte får gå förlorade:

  • Min oförmåga att göra läxor i tid

  • Den ruskigt störande röst ajg har
    (vilket nog itne har med mentalitet att göra)

  • Sättet jag stavar inte ("itne") och jag ("ajg") på

  • Egenskapen som får mig att spela över

  • Dygnsrytmen!
    (det skulle ju inte funka annars)

  • Bollkontrollen

  • Kraften att dissa sönder Harald för hans feta moder

  • X i kvadrat

  • Nunneskämtet
och sist, men inte minst

Alla underbara kompisar jag har, vars förtroende och
vänskap jag hoppas att även du ska kunna ta del av!
"

...vem skulle jag annars bli?

HAT

Känner
            ...ett bubblande hat som börjar fräsa mer frekvent än normalt och rinna ut vid fel tidpunkter. Hormoner? Prestationsångest? Är det helt enkelt biologiskt betingat? Spydiga kommentarer flyger hit och dit, folk är totalt ointressanta och jag själv är inget ljus i detta mörker av hat. Ingenting duger - hat överallt - och mest av allt hatar jag mig själv eftersom jag hatar att hata hatande människor.

Någonting måste göras innan jag börjar låta som karaffutrustad Glans, får en mask och til slut helt och hållet gått över till the dark side.

... nu är det bara nio dagar kvar!

JOBBIGT LÄGE

Varför
            ...kan man inte reklamera dagar som denna. Inte ens tagit ett steg utanför ytterdörren! Gav upp gårdagen tidigare än nödvändigt - egentligen. Men det är inte bara jag som förkastat en dag; Harald står mig stadigt bi:

"Harald säger:
det finns 107 tecken, 76 "vanliga" smileys och mellanslag, vilket ger 184 tecken. Dessa kan sättas samman i rader om maximalt 400 tecken. Detta leder till att en msnkonversation kan startas på 184^400 sätt. Det är ganska mycket"

...saknar helt gnistan och orkar
inte ens skriva slutkommentarer.


Liseberg

Det blev ett årskort
            ...och sen ett premiärbesök på Liseberg med Gustav och Jean-Luc. Strosade omkring, absorberade stämningen med sockervadd för halva priset (man har ju sina metoder som erfaren konsument), slängde tre kronor i WWF:s gåvobrunn och spelade på hjul.

Spelhjul, ja. Cash var en bristvara, så det blev lite Cajsa Varg över det hela. Investerade de resterande 30 kronorna i Heminredningshjulet och till slut återstod endast två kronor. Jean-Luc erbjöd sig att bidra med resten, men spelade på nummer två istället för fyra - som jag så varsamt pekat ut! Hjulet snurrade och vi höll tummarna för stjärnvinsten - en deluxriskokare! Dock hade Merphy ett finger med i spelet och stannade på nummer fyra - stjärnvinst!

Då kom utbrottet. Slängde mig in bakom disken, klättrade upp till stjärnvinsthyllan och plockade ner riskokaren, varpå jag höll på att bli neddragen av en arbetande, vilken jag gav en avtuppande spark i nacken. Riskokaren under armen och mord i sinnet - nu du, Jean-Luc! Han hajjade vinken men hann inte så långt. Jag tryckte ner hans hövve i riskokaren, körde igång på full effekt och skrek "PLÖTSLIGT HÄNDER DET!!!". Verkligen synd att jag slängde tre kronor i brunnen...

... glömde tyvärr kamera,
så jag fick inga bilder på nåt.

Parfymen

På vägen hem
            ...efter bion (10.000 BC) med Annika, Gustav, Wilhelm och Jonathan slog jag mig ner på en fönsterplats med ryggstödet vänt mot bussens färdriktning. Efter några hållplatser scannade jag av de påstigande för att se ifall man kände någon, men skymtade inget aktuellt. Vände mig tillbaka och hörde ett par stilettklackar klicka mot golvet och sedan stanna vid platsen bakom mig. Därefter kom ljudet av en knarrande skinnjacka mot ryggstödet. Sen spreds en doft.

Den ungdomligt fräshdoftande pusten fick håren på mina armar att resa sig. Den kraftiga parfymvågen översköljde mig och jag drog in djupa andetag för att bevara dess godisluktande och höstvindsfräsha arom.

Vid min hållplats gick jag rakryggad förbi och ställde mig i en säker ställning vid dörrarna för att imponera som en lejonhane. Sneglade över axeln och fäste blicken rakt in ögonen på Agda, 75 år.

...mönstringen idag gick strålande
- men resultaten på proven var urusla.

MAMMA

Grannskapet
            ...på gatan är i största allmänhet väldigt gemytligt - folk anländer från jobbet, kliver ur bilen och hälsar hjärtligt (inte bara artigt) på de som står och donar i trädgården, hämtar posten ur brevlådan eller tvättar fönstrena. En person som passar in perfekt i denna omnejd är min ömma moder. Med sin utåtriktade sida kan hon hålla långa samtal med grannarna utan att den minsta antydan till kallprat, ungarna i vändplan kan hon kela med som om hon aldrig fick nog av mig och syrran och hon har alltid några nya bingorader att göra upp om med Ulli på andra sidan gatan. Men ett mynt har ju två sidor.

Väl innanför de ljudisolerade dörrarna kan hon få utbrott på alltifrån en deg som jäser för dåligt och en internetsida som inte visar sig, till en gitarrspelande son som glömt stänga dörren om sig. Idag förde hon dessutom ännu en konversation med den enkelriktade TV:n, och skrek högt åt nyhetsreporten om hur sjuksköterskor egentligen borde behandlas, fast fick naturligtvis, som vanligt, ingenting till svars.

...men vad vore en mamma utan allt det där?
Normal, kanske - vad vet jag? Det är väl unikt det också.


11 MINUTER

Coelho
            ...fick en chans till. Satt ute på verandan med en kopp kaffe i handen och kädne för en bok. Sprang in och kollade vad som fanns. Hittade 11 minuter av Paulo Coelho och blev då påmind om hans briljanta författarklass. Med höga förväntningar satte jag mig ner i solen och började läsa den 400-sidiga boken. Det blev lite kallt, så jag gick in och slog mig ner i en fåtölj, fick senare tända lampan för att se bättre, och när det var mörkt ute blev jag till slut klar och kunde lägga boken ifrån mig.

Ledsen, Paulo, men det här var den sämsta bok jag läst på länge (förutom lördagens "parodibok" Härsken På Ringen). Det är tur att han ber om ursäkt i inledningen, för det hade jag personligen krävt av honom annars. Boken handlar om sex, sex ,sex och exploderar av orgasmer i ett paradis av lust, men den har ingen touch över huvud taget! Saknar tiden då man gillade hans skrivande, men nu är det bara för mycket - inte ens tillräckligt.

...det tog 11 Minuter, sen fick jag nog!

SOCKERVADD?

Hela
            ...fredagen gick jag omkring och luktade på mina händer, helt övertygad om att de luktade sockervadd. Senare började allting lukta sockervadd. Vad jag än luktade på kunde det alltid associeras med sockervadd, innan jag kunde identifiera den egentliga lukten. Till och med när grannarna grillade fick jag en känsla av att det luktade sockervadd.

... apropå att grannarna har börjat grilla.
Är det tid för sånt än?


KONTOSTATUS QUO (NOT)

Jag
            ...har aldrig tidigare upplevt det: "Ingen täckning på kontot".

Med 6.66 :- kvar på var det omöjligt att vara oekonomisk (riktad dubbelnegation). Jag tvingades låna en daler av Bahram för att ha råd med en påse Flygplansgodisar från Euroshopper.

- till skillnad från de italienare som kom in i Expertbutiken med blå/vit-randiga skjortor, gräddvita linnebyxor, solbrillor på hjässan och läppstiftskladdiga tjejer. Det var bara att gå fram till mobildisken och köpa den dyraste i sortimentet  för att sedan enkelt plocka fram körkotet och daska plånboken ändera i sin hand, ändera i baken på den överspacklade bruttan.

...jag har INTE läst mina 4 böcker idag!
Dessutom har jag återfallit in i Facebook!

VART FINNS TRÖSTEN?

Målet
            ...för dagen var ett innerstadsbesök med Bahram och Peyman. De skulle anlända en kvart efter mig, så jag strövade omkring i affärer strax före stängning. I mitt strosande mellan hyllorna på Akademibokhandeln såg jag en liten gullig tjej leka med stenen hon höll i handen. Glatt skrattades stod hon bakvänd på sulkyns fotstöd medan jag traskade förbi till nästa hylla.

I förbifarten hörde jag ett ljud från en slintande sula och ögonblicket senare en skalldunk mot det hårda klinkersgolvet. Stenen rullade iväg ett tiotal meter och jag förberedde mig på skriket som kom att spräcka de akvarellmålade glasrutorna. Innerligt försökte jag att inte garva häcken av mig och glodde därför in i "Fräckisboken" av Bert Karlsson. Ungen skrek gällt medan personal och kunder kom till undsättning.

Där stod de på huk och och torkade den lilla flickans tårar och uttalade en mängd tröstande ord. Jag pallade inte mer utan gick mot utgången. Runt hörnet halkade jag på en tappad glass, ramlade framstupa och bröt näsbenet mot den karga marken.

...jag ville skrika och böla av smärta,
men för mig fanns inga armar att gråta i.

KAMERA BORTSKÄNKES!!!

            ....till första seriösa köparen som betalar frakten för kameran! Denna kan ej returneras, eftersom jag inte vill ha den. Den har förstört mitt liv, fuckat flera tillfällen som kunde blivit bra bevarade och drivit mig till vansinne! Den är din, om du bara skickar ett meddelande och säger att du vill ha den. En Canon Ixus V2 i förvånansvärt välbehållet skick, med tre batterier, två minneskort (á 128Mb), tillhörande väska och kablar.

image31

...nu har jag faktiskt gjort några matteuppgifter.
Darn vad matte är kul ändå!


Mjölk

A Clockwork Orange
            ...får nog de flesta tittarna att reflektera lite kring mjölk. Jag vill skapa lite känslor kring mjölk för att framkalla en vilja attt ta ett glas. Mjölk alltså:

Föreställ dig en enorm sal med ett tio meter långt bord i massiv körsbär i mitten. De femton stolarna är konstnärligt utskurna och sitsarna är fluffiga under det röda skinnet. Mitt på bordet står en obehandlad och mjukt flisig träbägare som känns sträv och hård i munnen samtdigt som det är lätt att göra märken i den med tänderna. Det är svalt i salen och det blåser en ljum bris genom de öppnade fönstrena. Bredvid bägaren står en glaskaraff till bredden fylld med mjölk - söt, fet och nästan lite trögflytande mjölk. Den är isande kall. En betjänt fyller bägaren och håller sin handskbeklädda hand i en gest till inbjudan. Mjölken blir tyngre för varje klunk, den rinner ut lite längs med kinderna och din oumbärliga törst tar lång tid att släcka. Du klunkar i dig tills bägaren är slut och sätter dig ned belåtet.

Visst smakade det gott!

...hoppas att jag drömmer om Matte D inatt,
så att jag kan allt inför provet på torsdag!

I'm going slighlty mad

Det hembakta
            ...brödet smular sönder mellan mina fingrar ner i mitt knä, min svetslagade datamus faller åter i bitar, min backuphårddisk vägrar göra sitt arbete, jag har inte pluggat ett skit till proven om två dagar och jag lyssnar på "I'm going slightly mad" med Queen på repeat på extremt hög volym med ett tydligt syfte.

Jag hoppar ut genom fönstret och faller rakt på marken. Den går i bitar och min skalle spricker, men precis innan mina hjärnor rinner ut i glipan som bildats ringer Mercurys stämma i ett "I'm going slightly mad".

... det verkar gå bättre för Klass 9A, men deras
lärare framstår iaf inte som särskilt kvalificerade

Reklam - IGEN!

Öppnar
            ...brevlådan som vanligt vid hemkomst och slås som varje gång av tanken på hur mycket reklam denna trånga fågelholksformade box kan rymma. Vi har ingen lämplig ingen-reklam-tack-lapp att sätta upp eftersom den då kommer att regna bort.

Undrar om det inte vore smartare att man tvingas sätta upp en reklam-tack-lapp för att få sin reklam.

Om inte måste man ju även sätta upp en släng-inte-sopor-på-tomten-tack-lapp, en ingen-rosa-målarfäg-på-gaveln-tack-lapp och en bomba-oss-inte-tack-Vi-är-inte-Al-Quida-lapp, annars får man skylla sig själv... eller?

......helt otroligt - jag kan få morgonfrilla på eftermiddagen!

Om

Min profilbild

Mewsick

RSS 2.0