Mewsick

Sitter
            ...uppkopplad mot MSN, chattandes med Erica, som framåt tolvslaget ställer frågan "Du har sagt att du gärna vill vara singel, stämmer det fortfarande?". Slänger en blick på klockan och ser att den närmar sig tolvslaget. Vilket kul skämt det här bäddar för - det är April om två minuter, och hon är omedveten om det - PERFA!

Ser till att dra ut på tiden och låtsas dölja årets hemlighet i väntan på att klockan ska slå över. Till slut visar den 00:01 och jag förbereder mig för the blåsning of the year.

Blir dock lite tveksam och drar pekaren ner mot klockan och ser den där gula rutan komma upp - "den 31:e Mars 2008". Slår mig själv för pannan - DOH! - och förklarar mitt misstag för en Erica...

Här
            ...är en liten pik till Melina, vars tunga inte alltid är tillräckligt vass när det väl gäller:

Mamma
         ...fick lov att låna min gitarr - ett oerhört ostrategiskt drag från min sida. Efter en tuff natt med ännu en störd dröm väcks jag av ett illa låtande gitarrspel. Med en suddig blick från mina svindlande ögon kan jag urskilja mammas silhuett och gitarrens päronformade kropp i hennes armar. "Halleluuuuuuuujaaaaaah, Halleluuuuujaaaah!" skriker hon och försöker att få det att låta som Buckley själv. "jag kommer inte sluta förrns du går upp". Jag lägger huvudet under kudden och låtsas lämna världen...

Har
... det med dumhet att göra, eller är vi helt enkelt så glada i varandra, att vi har grilkalas vid delsjön en regnig fredagförmiddag när snön fortfarande ligger på marken?

I alla fall så slutade det ändå med en att liten skara NV:or som gav sig ut i skogen för att grilla lite korv, tack vare Sofias initiativ. 2 paket korv. 2 paket bröd. 2 Grillar. Ketchup. Senap. Mysigt.

• Sen kom regnet.

Som när botten på en överfull ICA-kasse går sönder, kom regnet. Som när motståndaren läger en "+4" i Uno, kom regnet. Som när man kommer till fotbollsplanen när man är nio år, ska spela sin första match och tagit fel på datumet, kom regnet. Ja, så kom regnet, och vi blev dyngsura, pisseblöta, våta och drypande. Solkiga, vattendränkta, slaskiga och genomfuktig, och under hela vägen hem vätades gymnastikskorna av den kalla och smältande snön. Korvarna hade inte stillat all hunger och håret hade lagt sig slickat över huvudet. Utöver det lyckades Robin tömma en påse full med kol löst i smält snö över mitt vänstra byxben just när vi klivit in i värmen till Sofias hus.

Det är inte för intet som jag nickar mig som Mewsick [music]. Mew, ett band från Danmark och inte en löjlig pokemon, har hittills släppt 4 album, och deras musikstil kan beskrivas som tung mespop. Sångaren har en otroligt ovanlig tongång, och jag har hittills inte stött på någon som inte gillar (eller älskar ihjäl sig på) Mew.

Spenderat en hel eftermiddag med gitarr och Lars Winnerbäck.
Det är svårt att säga vilken dagens låt är, men Elegi vinner över Solen i Ögonen, så här kommer den.

Hittade
            ... ett nedkladdat citat från någon rast i februari när vi spelar fotboll på Donnerparkeringen. Jag är inte känd för något vidare bollsinne, men lyckas ändå hålla bollen ovanför marken oförklarligt länge.

Zak kommenterar min teknik hyfsat konstruktivt och som tillägg får han "ja, min benvinkel står ju utanför gradsystemet", men stackars Axel försäger sina brister genom ett synnerligen korkat uttryck: "Jaja, gör dig inte dåligare än vad du är ... nej, ånej! ... jag menar sämre!" ...

Tänkte
            ... jobba med lite bilder i PS, men eftersom datorn krånglat har flera program gått förlorade, och däribland mitt kära Photoshop. Sitter med en disfunktionell kamera utan PS och känner hur mitt liv raseras ju fler dagar som jag inte kan föreviga passerar. Tar tag i problemet direkt och hittar en intressant produkt på Adobes hemsida och bestämmer mig för att ladda ner. Beräknad tid kvar: 20 minuter. "Jaja, det kan jag väl offra, kan inte överleva utan PS" tänker jag och rullar tummarna.

Efter 20 minuter visas en ruta som får mig att skratta ihjäl mig. Ibland är man väldigt liten:

Satt
            ...med en Punkt SE och kom till insändarsidan (som f.ö. är väldigt tråkig i och med att det alltid är ett förutbestämt ämne man ska kommentera). Huvudrubriken; "Ska polisen jaga personer som laddar ned olagligt?". Insändarna tvistar kring frågan, och olika spekulationer kring samma svar blir tråkigt i längden, tills jag kommer till ett specifikt inlägg. Sebastian, 20, ifrån Nortälje skriver:

Mor
            ...min har fått en knäpp! Hon berättade nyss att hon inatt hade var så paranoid under sina hostattacker att hon inbillade sig att det var inbrottstjuvar i huset och att hon därför hade legat med en telefon med 112 inslaget i displayen för att vara beredd om det skulle ske något form av överfall.

Lyckligtvis har ingenting påträffats saknat, och det finns inte heller några spår efter tjuven. Däför kan familjen Johansson dra en lättnadens suck och åter förlita sig på ytterdörrens låsanordning.

24:e mars,
            ...snöoväder och Peymans födelsedag. Siktar in mig på att ta en buss in mot stan strax efter sju, efter att ha pluggat historia i sex timmar med Melina. Gör mig iordning och ser till att disponera tiden väl för att inte vänta för länge på bussen, och samtidigt inte behöva rusha i panik. Dock märker jag ett väldigt ojämnt ljud ur gitarren och bestämmer mig för att få in rätt toner på strängarna. Tiden rusar och plötsligt går bussen om 4 minuter - DARN!

Springer som vanligt ner mot bussen och halkar omkring i den töande snön. Från vägen hörs ett motorljud som är snarlikt det en buss vanligtvis ger ifrån sig. Kommer ner till en tom busshållplats och försöker se några tecken efter en buss; Inga färska spår i snön, och isåfall svåra att urskilja ur de andra spåren.

Bestämmer mig för att hinna ikapp bussen (som kör i en ögleformad cirkel runt distriktet jag bor i, vilket gör att man kan genskjuta den) och börjar min snabba rasktakt i bussens motsatta riktning. Efter ett femtiotal meter stöter jag på tre lekande barn som jag bestämmer mig för att fråga om bussen gått eller inte:

"Ur..ursäkta?... hrrrm! - URSÄKTA!?"  (pinsamt att behöva skrika för att kunna  göra sig hörd bland småbarnen, speciellt med darrande och osäker röst) "har ni sett en buss passera nyligen?"

I alla fall. Lyckas få deras kontakt  och till svars får jag några tomma blickar, och sendan en kommentar ifrån den yngsta - "Ja!" - och sedan ett instämmande, men osäkert "ja" ifrån de andra två.  Det fanns alltså bara en väg ut - att springa ikapp bussskiten. JÄVELBERG!

Börjar löpa i den hala nedförsbacken med min bruna duffel som en hockeyutrustning runt överkroppen, trots att det faktiskt inte är så kallt. Och vad möter jag inte, efter att ha sprungit alldeles för långt för att hinna återvänta, om inte bussen. Uppjagad och varm (eller ska jag uttrycka det som het?) i hela kroppen blir jag plötsligt helt uppgiven och yttrar en svordom över barnen. Vad har jag för alternativ? Forsätter min löprunda och notera trots ilskan att jag nu får material till min hälsodagbok., men märker även att man alstrar väldigt mycket värme när man rör sig. I snabb gång/långsam rush börjar jag sakterligen att klä av mig (från en passerande bil hade man nog kunnat kalla det strippa) och har nu duffeln under ena armen och koftan under den andra. Väl framme på hållplatsen känner jag värmen bölja ur mig som ifrån en överbelastad AMD-processor och möter  äntligen upp busshelvetet.

Morsan hostar ur sig lungora på undervåningen och jag gör mitt bästa för att inte smittas.
Tänkte läsa ut tre böcker idag (varav två jag började på detta dygn) plus de 30 sidor om den mexikanska revolutionen som jag lovat fördjupa mig i tills morgondagens grupparbetet i historia med Melina.

Fick för mig motbevisa den så omtalade och usla simultanförmågan hos män genom ett experiment.

Tog fram mjölkpaketet ur kylen, samtidigt som jag plockade ned ett glas ur skåpet, och direkt när ena handen blev fri slängde jag skräp i papperskorgen och började hälla upp mjölk med den andra för att samtidigt ta fram chilisåsen ur kylskåpet och hälla på maten.
        Där stod jag på ett ben med upptagna händer och foten mot kylskåpsdörren. Allt mynnade ut i att jag slog ut mjölken och att diskbänken blev indränkt i detta vita fluidum.

Henrik Ibsen har fullkomlit rätt, och detta
vill jag styrka med en liten... dikt!

*Föreställningstips: en klämkäck reporter med radioröst från 40-talet*

"Folket är i extas och de nya tiderna blomstrar mer än någonsin! Jag önskar meddela att en ny gren i humorträdet har fått skåda dagens ljus. Denna bygger på IV-kurser som Ironi A, 50 poäng, som numera finns tillgänglig bland andra IV-kurser i skafferiet av lustiga utbud. Rynkar man på näsan åt det kan jag föreslå 150-poängskursen Ryck Upp Dig."

Utdrag
...ur en sekvens av mitt händelserika (not) liv:

Kom innanför dörren, slängde av mig ytterkläderna och med Queen i öronen från min ipod gick jag in i köket, tog brödpåsen som legat framme sen samma morgon, satte dit en påsklämma istället för den clips som indikerar oöppnad förpackning, öppnade kylen, vände på filen, ställde juicepaketet på ett annat ställe och slängde in den på diskbänken liggande smörkniven i diskmaskinen.

Ställde mig stolt på håll och betraktade mitt verk; nu rådde ingen tvivel om att jag ätit frukost samma morgon, fastän jag i själva verket försov mig 1 och ½ timme och inte hann.

Bloggandet
...får mig att tänka tillbaka till då jag var en communitykung med medlemsskap i de flesta sajterna som härjade i cyberrymden (även Lunarstorm och Helgon, men aldrig Efterfesten eller något annat pinsamt).

Men nu har jag förstått vikten av att inte spendera för mycket tid framför datorn och vad det kan leda till. Msn, facebook och bilddagboken är överkommet, men jag har istället fastnat i fc-träsket. Meningen med att säga upp mina medlemsskap var att ta mig ur databeroendet, men istället har jag nu endat up i trans framför den förbannade skärmen med FC som enda tillgång.

Efter en total inloggningstid på nästan två veckor och tre dagar har det gått upp för mig att mitt liv mer eller mindre börjar bli väldigt mediokert.

Är snart arton och befinner mig nu i ett läge av identitetsutformning och sökande efter en livsmening. Pluggar natur andra året på Donnergymnasiet i GBG och har hoppfulla framtidsutsikter, som dock ter sig att ändras från dag till dag. Vad mer? - singel.